Här om dagen på väg hem från jobbet satt jag trött på spårvagnen och lyssnade på musik. Vid någon hållplats sätter sig en person av manlig kön bredvid mig. Och när han sätter sig ned så särar han så på benen att jag liksom får trycka ihop mina för att få plats. Och inte nog med det, han har ena armen liksom in i sidan på mig. På något sätt hamnar hans armbåge in i mina nedre revben. Samtidigt som han till synes obrytt knappar vidare på sin smartphone och stöter till mig för varje knapptryckning.
Jag å andra sidan sitter och kokar av ilska. (Det tar inte mycket- jag jobbar med service så min tålamodströskel är redan kraftigt sänkt efter en arbetsdag.) Och försöker med armen markera att du invaderar mitt utrymme och inte nog med det- min kroppsliga integritet! Men han håller i med sin armjävel. Hallå pucko?! tänker jag. Jag funderade också på att sära mina ben så även jag kunde lufta skrevet. Men det gjorde jag så klart inte för jag är en feg mes. Jag fattar fortfarande inte varför jag inte bara sa: ”Flytta på dig, du sitter ju på mig!” Men på något sätt satt jag och liksom ville visa honom hänsyn, paradoxalt nog eftersom han visade mig noll. Han var dubbelt så stor som mig och rimligen borde han tänka på att INTE invadera mitt utrymme. Men den här snubben gjorde precis tvärtom.
Dock spjärnade jag på med min arm samt satte mig mitt på MITT säte istället för halvvägs upptryckt i fönstret. Och till slut lyckades jag få bort hans arm och skyddade mina revben med min egen och då kunde han ju inte få dit sin igen. Men jag fattar verkligen ingenting! Hur är man funtad om sitter och brer ut sig och stöter emot och till och med i princip sitter in i en främmande människa och inte verkar bry sig eller märka det? VISSA män säger jag bara. Vad fan! Lite vanlig hyfs!
I världens mest jämställda land 