Skämt om manligt och kvinnligt

Häromdagen iakttog jag ett rätt oskyldigt skämt på jobbet som ändock fick mig att reagera. En kvinnlig kollega till mig ber en manlig dito (den enda i rummet för övrigt) om han kan stänga fönstret som han sitter precis intill. Han säger javisst, jag ska bara göra klar det här först. Varpå hon börjar ursäkta sig om hur fräck och lat hon är samt att hon ju kan använda sina egna ben, ursäkta ursäkta, och det tangerar det löjliga alternativt ren sarkasm, som om hon försökte få honom att känna sig lat/dum etc. (Vilket jag dock inte tror utan det var nog mer fallet kvinnligt ursäktande av den egna existensen in absurdum.) Varpå en tredje kollega halvropar tvärsöver rummet: ”(Ha ha), det är värst vad kvinnor är krävande va, (HANS NAMN)?” Och den första kollegan stämmer in: ”Ja vi bara vill ha och ha! (Ha ha)” Och jag ba på tryggt avstånd bakom mitt skrivbord en bit ifrån: skrattar inte, stämmer inte in. Tittar bara över min skärm på mannen ifråga och väntar på hans reaktion. Han säger: ”(Heh) Ja just det”, lite sådär socialt underlättande men samtidigt neutralt.

Kanske är det så att jag behöver något mer intellektuellt stimulerande att göra på dagarna men:

1. Jag GILLAR inte den här sortens humor som går ut på att män är si och kvinnor är så och oj vad skoj vi har det kring detta tema.

2. Kul för honom att få poängterat för sig att han är ensam man i rummet genom att två kvinnor typ koketterar över det faktumet. Tihi liksom.

3. Samtidigt som de liksom förlöjligar sig själva/kvinnor i allmänhet en aning genom att hävda att vi är krävande. Som kön. Som halv mänsklighet. Jojo.

Nej, han blev inte nypt i rumpan, det var rätt harmlöst. Men ändå. Jag tycker varken det är kul eller särskilt främjande för jämställdhet på jobbet. Annat jag hört är till exempel skämt om att män ju ingen simulatankapacitet har (riktat till en annan manlig kollega), och då sa jag faktiskt: ”Nej men det där var väl inte OK!”

För enligt min åsikt så befäster denna jargong/”humor” felaktiga uppfattningar om att män och kvinnor är så jäkla olika. När vi ju faktiskt är mer lika än olika, tillhör samma sorts varelse nämligen den mänskliga etc och det därför förefaller rätt onödigt och fånigt att man när man ber en kollega om hjälp känner sig manad att dra in kön i det hela eller när en kollega rör till det lite skoja till det lite om att han ju faktiskt inte kan göra flera saker samtidigt eftersom han har snopp. Jag blir bara så trött och vill flytta bums till den där planeten där alla ger blanka fan i att förklara hur man är som person utifrån biologiska premisser som jag vet måste finnas någonstans out there.

men-are-from-mars-women-are-from-venus-700x700-imadbmy5dfpejsjc

Eller hur var det nu?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s