Alla barn är våra barn

malalaFör sen stund sedan satt jag på golvet med min 6 månader gamla son och såg på när en av årets två fredspristagare, Malala Yousafzai höll sitt tacktal. Tårarna rann nedför mina kinder när denna anmärkningsvärda flicka talade om barn som får spendera sin barndom i fabriker, flickor som tvingas till äktenskap vid 12 års ålder, om bristfällig eller ingen utbildning för miljontals barn i världens fattiga länder, om barn som dödas i krig. Barn som dödas i krig. Hur kan det vara sant? Hur kan det vara möjligt? Hur kan vi låta det ske? frågar jag mig. Alltmedan min son leker tryggt på golvet i vårt hem där varken svält eller krig hotar hans existens.

Malala undrar samma sak. Hon säger att tiden att tala om hur illa det är ställt är förbi. Nu är tiden att agera, att förändra. Att världens ledare redan vet vikten av god utbildning- deras barn går i fina skolor. Nu är tiden att se till så att ALLA barn får gå i skolan. Och hon ställer den enkla men så viktiga frågan: Varför är det så enkelt att bygga krigsvagnar men så svårt att bygga skolor?

Och jag undrar: hur kan vi leva med oss själva när vi gör skillnad på våra barn här och deras barn där borta? Vi tillhör alla mänskligheten men allt vi gör visar inte på medmänsklighet. Vi hör alla samman och alla barn är våra barn. Och om Malala vågar höja sin röst och protestera med sitt liv som insats förstår jag inte hur vi kan vara tysta, vi som äger privilegiet att tala utan risk för att förlora något.

 

Bild: bloggerintheballroom.com

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s