0

När jag fick mål i mun

Här om dagen på ett soligt Drottningtorg i Göteborg utspelade sig följande:

Melonformad kvinna i tights tillika höggravid yours truely står och svettas lite lätt i solen efter en batalj i Nordstan där livsviktiga inköp gjorts (gravidbyxor som lämnar vaderna bara samt gigantisk men sval tunika). Ska precis gå över till min plattform när jag märker att en ung man ställt sig rakt framför mig och stirrar som om jag är en ny spännande konstinstallation som dykt upp på torget lite oförhappandes så där. Vi kan kalla honom 90-talssnubben, för han ser precis ut som att han är påväg till ett raveparty i slutet av 1990- talet. Lätt utsvängda jeans och ärmlöst linne i psykadeliskt mönster där det förekommer neonfärger. Observera att han ej verkar vara född på 1990-talet utan verkar vara någonstans runt de 30, svårt att säga när en är bländad av solen och egentligen inte bryr sig.

Jag: – Vad gör du?

90-talissnubben:- Alltså det där måste ju vara en tjej! (Gestikulerar i riktning mot min mage)

Jag:- Va? (Gudgemigstyrkajagorkarintemedettmiffoidag. Mina vader är för svullna, min rygg för svettig och jag vill bara hem och äta muffins.)

90-talissnubben:- Ja alltså jag har haft fel tre gånger nu men den här gången måste jag väl ändå ha rätt! Säg nu, är det en tjej? (Ser jävligt förväntansfylld samt nöjd ut.)

Som ni alla vet VET inte vi vilket kön det är men det tänker jag fanimej inte berätta för idioten. Sedan när är du min kompis liksom?

Jag:- Och vad fan får dig att tro att jag skulle berätta det för dig??

Han: (Ler ännu bredare och självgodare (mer självgott??) och säger: – Jaså du är en SÅDAN mamma!

Jag: Men dra åt helvette!

Och stegar över till min plattform. Folk som står i närheten och hört vårt meningsutbyte stirrar nyfiket på det där svenska sättet som innebär att en låtsas som att en inte alls stirrar men definitivt gör just detta. Men de fick gärna stirra för det KÄNDES SÅ JÄKLA GÖTT! ÄNTLIGEN! HEUREKA! JAG FICK MÅL I MUN! Efter månader och åter månader av förtryck och förnedring och återhållen ilska och en hjärna som vägrar att i tid tänka ut saker för munnen att formulera fick jag ur mig ett svar på tal! Fan vad bra jag mådde alltså! Och sedan som någon slags kosmisk rättvisa blev jag på den fullsatta vagnen erbjuden sittplats det första som hände när jag gick på. För första gången under hela graviditeten. Jag kysste nästan tjejen och upplyste om att hon är den FÖRSTA. Vi fick en stund av systerskap och jag var glad resten av kvällen. ❤ ❤ ❤

 

Annonser